På Apoteket gör vi allt för att du ska må bra. Därför vill vi använda så få kakor som möjligt, men de går inte att undvika helt. Vissa kakor är t.ex. nödvändiga för att hemsidan ska kunna fungera korrekt. Andra kakor används för att ge dig en bättre upplevelse på hemsidan, för marknadsföring och statistik. Dessa kakor kräver att du ger ditt samtycke. Alla delar av hemsidan och dess funktioner kommer inte att fungera optimalt om du inte samtycker till alla kakor.
Vi vill flagga för att känsliga personuppgifter kan komma att behandlas genom kakor, eftersom vi bl. a. säljer integritetskänsliga produkter som receptfria läkemedel och produkter relaterade till hälsostatus och sex. När du samtycker till kakor samtycker du också till att känsliga personuppgifter kan behandlas för samma ändamål.
Mer om vilka kakor vi använder och vilka du godkänner kan du klicka på ’Anpassa val’. Läs mer om kakor här.
Some of the data collected by this provider is for the purposes of personalization and measuring advertising effectiveness.
Vi använder inte cookies av den här typen
Allmänt om kakor
Informationen om kakor är tillämplig för apoteket.se och appen Apoteket. Apoteket använder så kallade kakor (cookies) när du besöker oss. En kaka är en liten textfil som vår webbplats begär att få spara på den enhet du surfar på, exempelvis dator, surfplatta eller mobiltelefon. En kaka innehåller ingen programkod och är inte skadlig. Du kan ändra eller dra tillbaka ditt samtycke under ”Cookieinställningar” på vår hemsida eller justera inställningarna för cookies i din egen webbläsare eller enhet. Tänk på att alla funktioner på vår hemsida kanske inte fungerar optimalt om du blockerar eller raderar kakor.
Olika typer av kakor på apoteket.se
Det finns två typer av kakor - sessionskakor och sådana kakor som sparas på din dator under en viss tid. Sessionskakor är kakor som skickas mellan din dator och servern under tiden du besöker hemsidan och försvinner när du stänger din webbläsare. Sessionskakor används till exempel för att du ska kunna logga in på olika tjänster eller för att spara uppgifter som du skriver in i formulär så att uppgifterna inte försvinner om du skulle backa en sida.
Den andra typen av kakor sparas på din dator och används för att t.ex. kunna tala om att du har besökt apoteket.se tidigare, komma ihåg dina val och din varukorg, anpassa hemsidan efter dina önskemål eller för att marknadsföra produkter och tjänster. Sådana varaktiga kakor tas dock bort automatiskt efter en viss tid.
Vissa av kakorna som används på apoteket.se kontrolleras av Apoteket (förstapartskakor) och andra kontrolleras av någon annan, s.k. tredjeparts kakor, t ex Google och Microsoft. Tredjepartskakor används framför allt när uppgifterna används för marknadsföring och statistik.
Kakor och känsliga personuppgifter
Din IP-adress är en förutsättning för all internetkommunikation. Genom kakor behandlas i regel din IP-adress och ett cookieID. Dessa betraktas som personuppgifter. De situationer där en kaka hanterar IP-adress /cookieID tillsammans med information om en integritetskänslig produkt (t.ex. klick på en produkt för att lägga i varukorgen eller köp) kan innebära en behandling av känsliga personuppgifter.
För vilka ändamål används kakor?
Apoteket använder kakor för följande ändamål:
Mer information
Du kan läsa mer om kakor på Post- och Telestyrelsens hemsida samt få mer information i vår Integritetspolicy om vilka vi är, hur du kontaktar oss och på vilket sätt vi behandlar personuppgifter.
Det är en stor omställning att bära på ett barn och både leder och ligament utsätts för påfrestningar. Ett vanligt problem är foglossning som gör att du får ont i ryggen, bäckenet och blygdbenet. Vi vägleder dig kring foglossning och vad de vanligaste orsakerna här.
När du är gravid blir du rörligare och mjukare i kroppen, speciellt i muskler och fogarna runt bäckenet. Det är kroppens sätt att förbereda dig för förlossningen eftersom fostret lättare ska kunna passera genom bäckenet och ut ur slidan. Det aktiva ämnet som skyndar på processen kallas relaxin.
När gravidmagen växer är det vanligt att få sämre hållning, vilket leder till att du svankar och bäckenet tippar framåt. Detta kan slita på musklerna och fresta på ligament och ledband. Musklerna försvagas och kommunicerar inte lika väl med varandra.
En alternativ diagnos som är mycket ovanlig är Ehlers-Danlos Syndrom, EDS, en bindvävssjukdom som leder till alltför rörliga leder och skörare blodkärl. Den drabbar inte gravida i synnerhet, men alla kan få den, så även personer som väntar barn.
Efter förlossningen försvinner smärtorna ganska fort, men det kan ta ett par månader innan du är helt återställd från foglossningen.
Det är relativt ovanligt att få foglossning precis i början av graviditeten men vissa kan känna av foglossningssmärta i tidigt skede trots att magen inte har börjat växa ännu. Då är det ämnet relaxin som redan har börjat spöka.
Vanligast är dock att foglossningssmärta kommer mot slutet av graviditeten. Det är först mot slutet som som kroppen går upp i beredskapsläge inför den stundande födseln och fysiken påverkas som mest. Foglossning är helt ofarligt för både dig och barnet men kan vara nog så jobbigt.
Det varierar från person till person hur foglossningen känns. En del har endast lätta besvär och andra kan knappt gå utan kryckor. Det är vanligt att du känner:
Många upplever att smärtan ökar under dagen och därför är det bra att ta det lite lugnt om du känner att det gör mycket ont.
I början av graviditeten kan du känna smärtor i magen eftersom kroppen förbereder sig för att ge plats för det växande fostret. Den här typen av “växtvärk” behöver inte vara foglossning eller något ännu allvarligare, utan är en naturlig del av graviditeten. Det är också vanligt att uppleva smärta från den nedre delen av magen, vilket kan bero på gaser och förstoppning.
Det går att lindra smärtor från foglossning. Om du tränar magmusklerna och den inre korsetten kan detta stärka kroppen och ha en positiv effekt på bäckenet. Det bästa är så klart att försöka träna inför graviditeten. Du kan självklart träna försiktigt medan du är gravid och gå på gympa och yoga som bygger upp kroppen.
Det finns även så kallade foglossningsbälten att testa och du kan även göra en behandling med en smärtlindrande TENS-apparat. En del testar akupunktur för smärtlindringens skull. Försök att vila och ta det lugnt om du får mycket ont. Undvik att lyfta tunga kassar och sov gärna i en sovställning som inte skapar fler besvär.
På mödravårdscentralen är de vana att hjälpa alla med foglossning. Annars kan du testa att kontakta en fysioterapeut som kan ge tips på nyttiga övningar för ökad muskelstyrka och stretch. De ställer diagnos genom att göra ett smärtprovokationstest där hen undersöker var smärtan i bäckenet är lokaliserad.
Andra tips mot foglossning är:
Det är jobbigt att inte kunna vara lika aktiv som vanligt, men vården är van vid att bemöta personer med foglossning. Genom att ha ett mjukare rörelsemönster anpassat efter gravidkroppen och stärka de inre magmusklerna med skonsam träning kommer du känna dig bättre.
