På Apoteket gör vi allt för att du ska må bra. Därför vill vi använda så få kakor som möjligt, men de går inte att undvika helt. Vissa kakor är t.ex. nödvändiga för att hemsidan ska kunna fungera korrekt. Andra kakor används för att ge dig en bättre upplevelse på hemsidan, för marknadsföring och statistik. Dessa kakor kräver att du ger ditt samtycke. Alla delar av hemsidan och dess funktioner kommer inte att fungera optimalt om du inte samtycker till alla kakor.
Vi vill flagga för att känsliga personuppgifter kan komma att behandlas genom kakor, eftersom vi bl. a. säljer integritetskänsliga produkter som receptfria läkemedel och produkter relaterade till hälsostatus och sex. När du samtycker till kakor samtycker du också till att känsliga personuppgifter kan behandlas för samma ändamål.
Mer om vilka kakor vi använder och vilka du godkänner kan du klicka på ’Anpassa val’. Läs mer om kakor här.
En del av de uppgifter som samlas in av denna leverantör är avsedda för personalisering och mätning av annonseringseffektivitet.
Allmänt om kakor
Informationen om kakor är tillämplig för apoteket.se och appen Apoteket. Apoteket använder så kallade kakor (cookies) när du besöker oss. En kaka är en liten textfil som vår webbplats begär att få spara på den enhet du surfar på, exempelvis dator, surfplatta eller mobiltelefon. En kaka innehåller ingen programkod och är inte skadlig. Du kan ändra eller dra tillbaka ditt samtycke under ”Cookieinställningar” på vår hemsida eller justera inställningarna för cookies i din egen webbläsare eller enhet. Tänk på att alla funktioner på vår hemsida kanske inte fungerar optimalt om du blockerar eller raderar kakor.
Olika typer av kakor på apoteket.se
Det finns två typer av kakor - sessionskakor och sådana kakor som sparas på din dator under en viss tid. Sessionskakor är kakor som skickas mellan din dator och servern under tiden du besöker hemsidan och försvinner när du stänger din webbläsare. Sessionskakor används till exempel för att du ska kunna logga in på olika tjänster eller för att spara uppgifter som du skriver in i formulär så att uppgifterna inte försvinner om du skulle backa en sida.
Den andra typen av kakor sparas på din dator och används för att t.ex. kunna tala om att du har besökt apoteket.se tidigare, komma ihåg dina val och din varukorg, anpassa hemsidan efter dina önskemål eller för att marknadsföra produkter och tjänster. Sådana varaktiga kakor tas dock bort automatiskt efter en viss tid.
Vissa av kakorna som används på apoteket.se kontrolleras av Apoteket (förstapartskakor) och andra kontrolleras av någon annan, s.k. tredjeparts kakor, t ex Google och Microsoft. Tredjepartskakor används framför allt när uppgifterna används för marknadsföring och statistik.
Kakor och känsliga personuppgifter
Din IP-adress är en förutsättning för all internetkommunikation. Genom kakor behandlas i regel din IP-adress och ett cookieID. Dessa betraktas som personuppgifter. De situationer där en kaka hanterar IP-adress /cookieID tillsammans med information om en integritetskänslig produkt (t.ex. klick på en produkt för att lägga i varukorgen eller köp) kan innebära en behandling av känsliga personuppgifter.
För vilka ändamål används kakor?
Apoteket använder kakor för följande ändamål:
Mer information
Du kan läsa mer om kakor på Post- och Telestyrelsens hemsida samt få mer information i vår Integritetspolicy om vilka vi är, hur du kontaktar oss och på vilket sätt vi behandlar personuppgifter.
RS-virus är ett vanligt förekommande virus som de flesta barn smittas av under sina första två år. Viruset kan orsaka infektioner i luftvägarna och börjar ofta som en vanlig förkylning. Läs mer om RS-virus, hur det smittar och vilka behandlingsalternativ som finns.
RS-virus, eller respiratoriskt syncytialvirus, är ett vanligt virus som ofta drabbar små barn och kan leda till luftvägsinfektioner. Sjukdomen är oftast lindrig, men kan i vissa fall leda till allvarligare sjukdom och lunginflammation.
Under vintermånaderna ökar antalet fall av RS-virusinfektioner markant. Precis som med influensan kan smittvågen komma vid olika tider under säsongen och variera i kraft från år till år. I Sverige följer ofta viruset ett mönster med kraftigare epidemier tidigare på säsongen vartannat år, följt av ett år med en lindrigare epidemi senare på säsongen.
RS-virusinfektioner ger för det mesta samma symtom som vanliga förkylningar hos både barn och vuxna. Det är dock vanligt att nyfödda barn under sex månader får kraftigare besvär.
Barn brukar vara som mest sjuka mellan fyra och sex dagar efter att de första symtomen dyker upp, och återhämtningen kan ta flera veckor.
Infektionen börjar ofta med följande symtom:
Efter några dagar brukar barnet få hosta som ofta är ihärdig och kan pågå flera veckor. Vissa barn kan också bli mer sjuka och få problem med andningen. Detta är vanligast bland bebisar under tre månader.
Följande tecken tyder på att barnet har svårt att andas:
Även om de flesta barn som smittas av RS-virus får milda symtom, kan det vara farligt för vissa barn. Detta gäller till exempel barn med underliggande hälsoproblem eller mycket små spädbarn.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning i dessa fall:
Besök en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller jourmottagningen.
Ring omedelbart 112 om ditt barn har andningsuppehåll.
RS-viruset sprids när en infekterad individ hostar eller nyser, vilket gör att små droppar med viruset sprids i luften. Dessa droppar kan sedan andas in av andra och leda till smitta. Viruset kan även överföras via ytor och föremål där det kan överleva i flera timmar, särskilt på hårda ytor som leksaker och dörrhandtag.
RS-viruset kan även spridas genom direktkontakt – till exempel om du skakar hand med någon som har viruset på sina händer. Därefter kan viruset komma in i kroppen via munnen eller näsan om du rör vid ansiktet med händerna. Det tar 3-5 dagar från smittotillfället tills du blir sjuk av RS-viruset.
God handhygien och rengöring av ytor är därför viktigt för att minska spridningen av viruset. Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten, eller använd handsprit när tillgång till vatten saknas.
Man blir inte helt immun mot RS-virus. Barnet kan bli sjukt flera gånger, men besvären blir för det mesta lindrigare jämfört med första gången.
Hur länge ett barn behöver stanna hemma vid en RS-virusinfektion varierar beroende på situationen. När barnet återfått tillräcklig energi för att delta i sina vanliga aktiviteter kan hen återvända till förskolan eller skolan. Det är dock viktigt att barnet har varit feberfritt i 24 timmar utan febernedsättande läkemedel.
Även om barnet fortfarande är lite snuvigt eller har lätt hosta går det bra att återgå till sina aktiviteter. Att barn blir lite hostiga vid lek och rörelse är vanligt efter en luftvägsinfektion och betyder inte att de har blivit sjuka igen.
Hur RS-virusinfektion behandlas varierar beroende på symtomen och svårighetsgraden. Lättare infektioner med vanliga förkylningssymtom går oftast över av sig själv och kräver ingen medicinsk behandling. Om barnet blir mycket sjukt kan vård på sjukhus behövas.
Behandlingen på sjukhuset går ut på att lindra besvären och ge barnet hjälp att få i sig vätska och näring. Näringen kan ges genom en sond ner till magsäcken via näsan eller munnen, eller direkt till blodet via dropp.
Barnet kan även få näsdroppar och inhalationsmediciner för att underlätta andningen. I vissa fall kan syrgas ges om barnet lider av syrebrist i blodet. Barn som är allvarligt sjuka och har stora andningsproblem kan behöva intensivvård.
När ditt barn blivit sjukt av RS-virus finns det olika sätt du kan hjälpa och underlätta. Här är några tips:
Ge näsdroppar för att underlätta andningen om barnet är täppt. För barn över ett år finns receptfri avsvällande nässpray som till exempel Otrivin. För mindre barn kan du använda koksaltlösning för att lösa upp torkat snor och slem. Läs noga i bipacksedeln innan du ger ditt barn nässpray och följ doseringsanvisningarna.
Använd nässug. En nässug används för att suga ut segt slem som fastnat i barnets näsa. Använd gärna koksaltdroppar innan för lösa upp slemmet och göra det mindre segt. Du kan också använda koksalt på en bomullstuss för att torka barnets ögon om de är kladdiga eller irriterade.
Höj huvudändan sängen. Det här kan du till exempel göra genom att lägga några extra kuddar under madrassen. Detta kan göra det lättare för barnet att andas, eftersom svullnaden i näsan minskar när huvudet hålls högt. Små bebisar kan du också låta sova i bärsele eller babysitter.
Ge mat och dryck oftare. När barn är sjuka orkar de ofta inte äta och dricka lika mycket åt gången. Det är då bra att mata och ge barnet något att dricka oftare än vanligt, så att de får i sig tillräckligt med vätska och näring.
Prova att ge flaskan om bebisen har svårt att amma. Det kan vara svårt för bebisar att amma om de är täppta i näsan. Du kan då prova att mata barnet med nappflaska. Mjölkproduktionen minskar om du ammar mindre i några dagar, så det är bra att pumpa ur bröstmjölk under tiden.
Ge febernedsättande läkemedel vid behov. Om barnet är trött eller inte orkar äta och dricka på grund av feber kan du ge febernedsättande medicin.
Läs bipacksedeln noga och följ doseringsanvisningarna. Kontakta 1177 eller vårdcentralen innan du ger läkemedel till barn yngre än 6 månader.
