Allergi mot pollen är vanligt. Under vår och sommar har var femte tonåring och vuxen symtom och besvär med sin pollenallergi. Besvären blir både vanligare och kraftigare, eftersom pollensäsongen förlängts och växter som orsakar pollenallergi spritt sig till nya områden. I den här artikeln tar vi en närmare titt på när pollensäsongen är och hur du förbereder dig och din familj i tid för att underlätta när symtomen dyker upp.
Besväras du av rinnande näsa, nysningar och kliande, rinnande ögon som återkommer vid ungefär samma tidpunkt varje år? Då kan du vara pollenallergiker.
Pollenallergi är vanligt förekommande i Sverige, särskilt under våren och sommaren då träden och växterna blommar. Besvären kan vara lindriga för vissa och svårare för andra. Då symtomen av pollenallergi kan likna symtomen vid förkylning, kan det därför vara lite knepigt att själv bedöma vad det är som orsakar besvären.
Pollen från träd och andra växter kan fastna i slemhinnorna, bland annat i näsan. Hos pollenallergikern överreagerar immunsystemet mot ämnen i växternas frömjöl och bildar antikroppar som ger symtom i form av nysningar, nästäppa, kliande ögon, rinnsnuva, och ofta trötthet.
Vissa pollenallergiker kan få mildare besvär medan andra får svåra besvär och som då kan komma att behöva behandling. Som tur är finns det receptfria läkemedel som lindrar besvären vid pollenallergi. Är du medveten om att du har pollenallergi så kan det vara bra att vara förberedd på när dagen är kommen så att du snabbt kan agera när du börjar få besvär.
Allergier, med symtom i lungor, näsa, ögon, hud och i mag-tarmkanalen, ökar världen över. Orsakerna till ökningen är inte fullständigt kartlagda, men man vet att det delvis är genetiskt betingat och att risken att drabbas kan förstärkas av till exempel virus eller svår stress. Pollenallergi är även kopplat till miljöfaktorer.
Under våren är halterna av pollen från björk, al och hassel som högst, medan det på sommaren är gräs och gråbo som dominerar. När temperaturen stiger ökar halterna, och vindar gör att pollen sprider sig även från andra länder.
Klimatförändringar som orsakar temperaturhöjning kan vara en anledning till att pollensäsongen förlängs men det finns även teorier om att till exempel avgaser från bilar kan bidra till att man blir mer känslig, enligt Lars Gottberg, allergolog på Södersjukhuset i Stockholm.
– Det verkar som att pollenhalterna blir allt högre och säsongen för varje år startar allt tidigare. Fler får svårare besvär under längre perioder, säger Lars Gottberg. På vissa håll i landet finns pollen från al och hassel i luften redan i december och det kommer även pollenpartiklar med vinden, bland annat från Sydeuropa.
– Gråbo är en korgblommig asterväxt som blommar något senare på säsongen. På senare år har vi även sett en ökning av allergiska reaktioner mot malörtsambrosia (ragweed), som är nära besläktad med gråbo men ger kraftigare symtom.
Malörtsambrosia kommer ursprungligen från Nordamerika och spreds, bland annat via import av utsäde, till södra Europa under 1900-talet.
Malörtsambrosian producerar stora mängder pollen som kan spridas mycket långt med vinden, och det räcker ofta med en liten mängd för att få symtom. Nu har den anpassat sig till nordligare breddgrader. Malörtsambrosian blommar sent på säsongen vilket bidrar ytterligare till en förlängd pollensäsong.
Det kan vara bra att hålla koll på när pollensäsongen börjar och vilka pollen som är mest aktiva under vissa perioder. Björkallergi är det som besvärar flest människor under våren och på sommaren tillkommer även gräsallergi och gråbo till störst del.
Pollenperioden varierar beroende på var i landet du befinner dig. I de södra delarna av Sverige börjar pollensäsongen tidigare än i norr. Enligt Pollenkoll.se brukar det skilja mellan 2–3 veckor från att pollen har brutit ut i söder och till att det bryter ut i norr.
För bäst effekt är det en bra idé att börja behandla pollenallergi i god tid - antingen direkt när symtomen kommer eller en tid innan du brukar få symtom. På Apoteket hittar du olika receptfria läkemedel som kan lindra dina allergibesvär.
Om du upplever att dina besvär sitter i näsan så är den enklaste behandlingen via nässpray eller allergitabletter. För svårare besvär i näsan kan det vara klokt att använda en anti-inflammatorisk nässpray, såsom Nasonex.
Har du problem med kliande, irriterande och rinnande ögon så rekommenderar vi ögondroppar. Det kan vara bra att ta ögondroppar regelbundet för en förebyggande effekt och addera allergitabletter om du har svåra besvär.
Du kan börja med att testa behandla dina besvär med antihistamin i tablettform, vänta en timme och se om det hjälper. Om det inte skulle räcka med tabletter så är en bra komplettering nässpray och ögondroppar.
Vissa läkare menar att man ska börja behandla pollenallergi i god tid, redan innan symtomen kommer. Det anser Lars Gottberg är onödigt. Däremot är det en god idé att börja behandla pollenallergi direkt när symtomen börjar dyka upp.
– Det finns ingen anledning att medicinera förebyggande i långa perioder, men så fort symtomen kommer ska man sätta igång med antihistamin, och då är det viktigt att man tar sina mediciner regelbundet.
Många allergiker är vana att ta symtomlindrande läkemedel i förebyggande syfte. Vissa kan behöva ta allergimedicin varje dag, medan andra tar dem vid behov. Vanligtvis tas antihistamin och kortison som förebyggande läkemedel i form av allergitabletter, ögondroppar eller nässpray.
Antihistamin är en av den vanligaste allergimedicinen och brukar lindra symtom som nästäppa, klåda i näsa och ögon och rinnsnuva. Oftast visar antihistamin sin effekt efter 15 minuter till en timme.
Kortison brukar oftast tas i form av nässpray och motverkar nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Kortisonet verkar då lokalt och bör tas regelbundet för bästa effekten. Kortisonnässpray kan vara bra att börja med innan allergisäsongen startar, då den inte ger effekt direkt utan verkar över tid.
Eftersom det i vissa livsmedel finns ämnen som liknar de allergener som finns i pollen, kan man som pollenallergiker drabbas av så kallade korsreaktioner, framför allt under våren när immunsystemet är aktiverat.
– Hälften av patienterna med pollenallergi reagerar även på viss mat. Det kliar i munhåla och svalg, och läpparna och munnens slemhinnor svullnar. Det kan vara obehagligt men är inte farligt. Tvärtom kan det vara bra att utsätta sig för sånt som man klarar av att äta lite grann av, annars kan man bli mer känslig och få kraftigare reaktioner, poängterar Lars Gottberg.
Vid björkpollenallergi kan korsreaktionerna göra att man blir överkänslig mot vissa nötter, äpplen, morötter och stenfrukter som plommon och aprikoser – och av att skala rå potatis. De pollenliknande ämnena förstörs av värme, så i kokt eller bakad form blir reaktionerna oftast mildare eller inga alls.
I södra Europa är det mer vanligt med allergi mot pollen från olivträd och från örter som växer på murar, så kallad väggört eller murört. I Centraleuropa och Nordamerika är malörtsambrosia (Ambrosia artemisiifolia) en vanlig orsak till pollenallergi.
