Det är vanligast att få astma i barndomen, men sjukdomen kan komma i alla åldrar. Astma orsakas av en inflammation i luftrören som gör att de blir lättirriterade. När astman utlöses drar musklerna kring luftrören ihop sig så att luftrören blir trängre. Samtidigt svullnar slemhinnorna och det orsakar ökad slembildning och ihållande hosta. Det blir lika svårt att andas in som ut.

Många med astma har allergi

Rök, bilavgaser, damm, parfymer, växter, ja till och med kall luft och dimma kan utlösa ett astmaanfall. Många astmatiker har också någon form av allergi. Astmasymtomen kommer då efter kontakt med något som de är allergiska emot. Det är särskilt vanligt vid barnastma. För vuxna är det oftare andra saker som utlöser besvären, till exempel rök, kall luft, fysisk aktivitet eller vissa läkemedel.

Besvären varierar kraftigt

Förutom retande ämnen kan också ansträngning utlösa astmaanfall, särskilt om man inte sköter sin behandling. Typiskt för astma är att besvären varierar kraftigt från en stund till en annan och kan komma plötsligt. Du kan gå från att vara helt symtomfri till en akut astmaattack av en enda doft parfym. Astmaanfallen kommer vanligen på natten eller tidigt på morgonen eller i samband med att du träffar på något du är allergisk mot. Förkylningar och andra luftvägsinfektioner ökar känsligheten och ger ofta astmasymtom. Läs mer om sådant som orsakar och förvärrar astmasymtom på sidan Utlösande faktorer.

Viktigt att medicinera vid astma

Rätt medicinering är en förutsättning för att du som astmatiker ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Målet är att du inte ska behöva göra några akutbesök på sjukhuset. Slarvar du med astmamedicinen däremot kan din astma bli kronisk och i värsta fall leda till en bestående försämrad andningsfunktion. Det finns flera typer av astmamediciner som ofta kompletterar varandra. Här kan du läsa mer om hur de fungerar och vad du ska tänka på i samband med medicinering.

Tar du läkemedel mot astma - tänk på

• Om du inhalerar pulverläkemedel kan mängden som du andas in ibland vara så liten att du inte uppfattar att du får i dig dosen. Om du använder inhalationsspray måste sprayen alltid skakas före inhalationen för att du ska få rätt dos. Tycker du att medicinen inte ger effekt, kan orsaken vara att du inhalerar på fel sätt. Läs bruksanvisningen noga. Du kan också be apoteket eller din läkare att visa hur man gör.
• Om du upplever att medicinen inte har samma effekt som tidigare, får ta medicin oftare än tidigare eller vaknar på natten av astmabesvär - kontakta din läkare. Detta kan vara tecken på att astman har förvärrats och att du behöver andra mediciner.
• Om du har besvär av biverkningar från medicinen är det viktigt att du berättar det för din läkare.
• Bär alltid med dig den snabbverkande luftrörsvidgande medicinen! Ett astmaanfall kan komma utan förvarning. Diskutera med doktorn om hur du ska ändra medicineringen vid olika tillfällen, exempelvis om astman blir sämre.