Innehåll:

1. Livsviktigt med tidig upptäckt av njursvikt
2. Bör undersöka njurfunktionen
3. Viss ärftlighet
4. Transplantation bäst för vissa
5. Produkt för hälsokontroll

Livsviktigt med tidig upptäckt av njursvikt

Antalet patienter med njursvikt ökar. Varje år tillkommer omkring 1 100 patienter som behöver behandling på grund av njursvikt, som också kallas också uremi eller urinförgiftning. I dag finns drygt 7 000 njursjuka i Sverige. Ungefär 3 000 får dialys, 3 000 är transplanterade. Övriga behandlas med mediciner.

– Den vanligaste orsaken till njursvikt är njurinflammationer. Diabetes typ II är näst vanligast, och den tredje orsaken är olika åderförkalkningssjukdomar, berättar professor Stefan Jacobson, professor i njurmedicin och verksamhetschef på njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus.

– Anledningen till att allt fler blir njursjuka är att vi lever längre, och olika ålderssjukdomar påverkar njurarna. Alla förlorar vi en del av njurarnas funktion när vi blir äldre, det är helt normalt och ger oftast inga symtom. Men när man förlorat mer än 70 procent av funktionen – då är det allvarlig njursvikt, och då kommer symtomen.

Bör undersöka njurfunktionen

Bland de vanligaste symtomen finns onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre aptit, diarréer, "bubblig" mage, klåda, illamående och kräkningar. Men alla får inte alla symtom, många får kanske ett eller två. Och njursvikt är "lömsk" – symtom som trötthet och magbesvär kan ju ha helt andra orsaker också.

– Det finns dock vissa riskgrupper som bör undersöka sin njurfunktion med särskilt blodprov och urinprov om de får något eller några av de här symtomen – eller allra helst innan symtomen uppträder, säger Stefan Jacobson. Det är de som har högt blodtryck, diabetes eller någon hjärt-kärlsjukdom.

– Det är vanligare att män drabbas än kvinnor, så män över 50 år bör vara särskilt uppmärksamma. Detta beror troligen på att män har större risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och därmed även av njursjukdom. Högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar kan orsaka njursvikt, men de är ofta också konsekvenser av njursvikt. Patienter med nedsatt njurfunktion har ökad risk att få högt blodtryck och åderförkalkning.

Njurfunktionstest kan göras på en vanlig vårdcentral men det görs inte regelmässigt.

– Det är viktigt att uppmärksamma symtom som kan tyda på njursvikt, betonar Stefan Jacobson. Ju tidigare njursjukdomen upptäcks, desto större är chanserna att vi kan fördröja eller förhindra kronisk njursvikt.

Viss ärftlighet

Forskarna vet ännu inte definitivt hur njursjukdomar uppstår. Vissa är ärftliga, en del orsakas av missbildningar på njurarna eller tumörer, men andra, som olika former av njurinflammationer, vet man inte orsaken till. Om man har en eller flera riskfaktorer ökar risken att utveckla njursvikt. Det forskas exempelvis mycket på livsstilsfaktorer och deras inverkan.

– Vi vet att rökning och övervikt ökar risken för att drabbas, säger Stefan Jacobson. Om man utvecklat njursvikt ska man självklart försöka sluta röka. Den proteinreducerade kosten (se intervjun med Per Åke Zillén) är omdiskuterad, men mycket talar för att den har en positiv inverkan för att fördröja sjukdomsförloppet.

Hur länge man kan leva med njursvikt utan att behöva dialys varierar från patient till patient. Hos en del försämras njurfunktionen snabbt, hos andra går det långsammare.

– Vi har också nya bromsmediciner, blodtrycksmediciner och läkemedel som minskar mängden äggvita i urinen. Man behöver inte påbörja behandling med dialys förrän man har omkring 10 procent av njurfunktionen kvar.

Transplantation bäst för vissa

För vissa patienter, särskilt yngre, är njurtransplantation det bästa alternativet. Tidigare hittades donatorerna inom den sjukes familj, men i dag vidgar man gruppen donatorer också till nära vänner.

– Njurtransplantationerna i dag går i allmänhet väldigt bra, säger Stefan Jacobson. En transplanterad njure kan fungera i mer än 20 år. Och en givare kan oftast utan problem avstå från en njure.

I Sverige finns i dag drygt 70 dialysenheter och fyra transplantationskliniker. De allra flesta njurmedicinska enheter ordnar "njurskolor", där patienterna får lära sig om sin sjukdom och hur de kan hantera den, både fysiskt och psykiskt.

– Men det allra viktigaste är tidig upptäckt av njursjukdom och njursvikt, säger Stefan Jacobson. Det ger oss möjlighet att påverka och bromsa sjukdomsförloppet med olika medicinska åtgärder men också att påverka riskfaktorer som övervikt, rökning med mera. Förhoppningsvis kan vi då hjälpa patienten till en god livskvalitet.

Text: Ingrid Jacobsson

Se produkt för Hälsokontroll