Kolik? Var lugn, det finns lindring att få

Det är lördag förmiddag och Jonathan, fyra månader, jollrar belåtet i pappa Daniel Rockbäcks knä. Då och då fyrar han av ett tandlöst leende som kan få vem som helst att smälta. Men för bara någon månad sedan präglades Jonathans vakna tid mer av gallskrik än av förnöjsamhet.

– Det började när han var ungefär tre veckor gammal och sedan blev det värre och värre. Vissa dagar skrek han väldigt många timmar i sträck, andra dagar lyckades han somna och sova en stund innan han började igen, berättar Jonathans mamma, Maria Rockbäck Blennow.

På barnavårdscentralen i skånska Dalby fick Maria först rådet att massera Jonathans mage och ge honom Minifom, ett receptfritt läkemedel mot gasbildning i magen. bNär det inte hjälpte uppmanades hon att under en veckas tid slopa alla produkter som innehåller komjölk.

– Dessutom fick jag en massa andra tips från olika håll, som att undvika kryddad mat och kolsyrade drycker, ge Jonathan lite örtte och messmör och att alltid amma liggande.

Ett tag kretsade Marias och Daniels samtal enbart kring vilken mat de åt och vad de skulle undvika för att minska Jonathans besvär.

– Men sedan slutade vi med det. Vi insåg att det var en meningslös diskussion, säger Daniel Rockbäck.

Klassisk definition

Det enda som lindrade Jonathans besvär var att bära omkring på honom och att sjunga högt men lugnt.

– Vissa dagar var jag helt slut, och hjärnan kändes totalt urblåst av allt skrikande. Samtidigt gjorde det så ont i mig när jag såg hur han led. Det var otroligt frustrerande att hela tiden få höra: det är normalt, det är inte farligt, det går över, och att inte kunna göra något, säger Maria.

När Jonathan var tre månader började skrikandet avta, och numera är det ytterst få gånger i veckan han signalerar att han har ont i magen. Jonathan stämmer precis in på den klassiska definitionen av ett kolikbarn, en definition som lanserades av den amerikanske barnläkaren Wessel för drygt 50 år sedan.

Man brukar säga att babyn har kolik om den gnäller eller skriker mer än tre timmar per dag under åtminstone tre dagar i veckan och i övrigt är fullt frisk. Koliken startar oftast när babyn är ett par veckor gammal och upphör vanligtvis vid 3–4 månaders ålder.

Det finns en rad olika teorier om varför vissa barn drabbas. Överkänslighet eller allergi mot något födoämne eller en omognad i mag-tarmkanalen är några exempel.

– Andra menar att alla barn skriker, mer eller mindre, och att kolikbarnen helt enkelt är de barn som skriker mest, säger Catarina Canivet.

Förde dagbok

Catarina Canivet är distriktsläkare i Malmö och doktorerade 2002 i ämnet spädbarnskolik. Hennes avhandling gick bland annat ut på att undersöka hur många nyfödda som drabbas av kolik.

Hon intervjuade ett stort antal nyblivna mammor om barnens skrikvanor, och en del mammor fick föra dagbok.

– Enligt intervjuerna hade ungefär tio procent av barnen kolik. Men dagböckerna visade att många barn skrek mindre än vad mammorna hade trott. Av de 116 kolikbarnen var det bara 34 som faktiskt uppfyllde Wessel-kriterierna, berättar hon.

– Mödrarna reagerade också väldigt olika på barnens skrikande. Vissa tyckte att det var jobbigt även om deras barn inte hade riktig Wessel-kolik, men över hälften av de mammor vars barn skrek allra mest tyckte inte att skrikandet var något problem.

Numera uppmanas alla mammor med kolikbarn att under en veckas tid helt utesluta komjölk ur sin kost eller att ge babyn komjölksfri mjölkersättning för att se om besvären försvinner. Så var det inte på 1970-talet, berättar Tor Lindberg, professor emeritus, barnläkare och chefredaktör för barnhälsosajten growingpeople.se.

– Den första jag testade komjölksfri kost på var en barnpsykolog. Hon hade läst att koliken berodde på dålig interaktivitet mellan mamman och barnet och kom till mig och var alldeles förtvivlad.

– Efter två veckor var hon tillbaka och strålade av glädje. Barnet hade slutat skrika och hon insåg att det inte var något fel på henne. Sedan startade vi våra studier.

Laktobaciller i fokus

Tor Lindberg och hans medarbetare fann att en komjölksfri diet hjälpte i ungefär en fjärdedel av alla svåra kolikfall. De har också kunnat visa att tarmen är påverkad hos barn med tremånaderskolik.

– Redan vid födseln hade dessa barn en högre halt av ett tarmhormon, motilin*, i sitt navelsträngsblod. Dessutom visar en annan studie att kolikbarnen tar upp mer äggvita ur bröstmjölken än andra barn. Det är ett ospecifikt tecken på att tarmen är störd på ett eller annat sätt. Men vad det beror på vet vi inte, säger han.

På senare år har laktobacillerna hamnat i fokus när det gäller att normalisera tarmfloran i oroliga magar. Laktobaciller finns bland annat i filmjölk och yoghurt och i en handfull godkända naturläkemedel.

Hittills har det inte funnits några vetenskapliga bevis för att de även hjälper mot spädbarns-kolik. Därför väckte det stor uppståndelse när en grupp italienska barnläkare i början av året publicerade en studie som visar att laktobaciller kan lindra kolikbesvär.

Skrikandet minskade

Vid starten skrek alla barn som deltog i studien i genomsnitt drygt tre timmar per dag. Efter 28 dagars behandling hade laktobacillbarnens skrikande minskat till mindre än en timme, 51 minuter, per dag. De barn som i stället fick ett läkemedel av Minifomtyp skrek fortfarande mycket, 145 minuter.

– Resultatet är mycket intressant, men vi vill gärna få det bekräftat från andra forskargrupper, säger Tor Lindberg.

En annan behandlingsmetod, som prövas på några platser i landet, är akupunktur.
Sjuksköterskan Kajsa Landgren i Helsingborg har mycket goda erfarenheter av att behandla kolikbarn med akupunktur och genomför just nu en vetenskaplig studie som ska omfatta 80 barn. Studien blir klar nästa år.

– Jag tror att akupunkturen har en påtaglig effekt på kolikbarnen och skulle önska – om det nu visar sig att vi har rätt – att barnhälsovården skulle kunna erbjuda den här formen av behandling, säger hon.

Text: Beatrice Palm

* Motilin är ett hormon som finns i mag-tarmkanalen. Det påverkar rörligheten i magen, motiliteten, genom att stimulera muskelsammandragningar i mage och tolvfingertarm.

Droppar med Lactobacillus reuteri, som användes i den italienska studien, finns nu att köpa på svenska apotek, under namnet Magdroppar.

Läs mer på

www.vardguiden.se
www.sjukvardsradgivningen.se
www.growingpeople.se

Ge tätare och mindre mål – undvik kaffe och nikotin

Följande amningsråd är inte vetenskapligt prövade men kan ofta förbättra situationen.

• Rätt läge för barnet vid bröstet.
• Försök få barnet att rapa ofta under måltiden och efteråt.
• Ge tätare och mindre mål.
• Försök amma vid ett bröst per amningstillfälle men då verkligen amma "färdigt". Bröstmjölk innehåller i början av måltiden mest kolhydrater, mot slutet mest fett – vilket eventuellt kan ha en lugnande inverkan.
• Undvik choklad, kaffe, coladrycker, nikotin och gasbildande födoämnen.

Källa: Vanliga problem under småbarnsåren. Läkemedelsboken 2007/2008.

Är din baby ett kolikbarn?

Så här definierades kolikbarn enligt barnläkaren Wessel

• Skrikandet börjar när babyn är ett par veckor.
• Barnet gnäller eller skriker mer än tre timmar per dag.
• Skriken pågår minst tre dagar i veckan.
• Barnet är fullt friskt för övrigt.
• Skriken upphör vid 3–4 månaders ålder.