Tidningen Apoteket nr 3/2005
Innehåll:
- Ta högt blodtryck på allvar
- Åtgärda riskfaktorer
- Större målmedvetenhet
- Detta är blodtryck
- Många läkemedel mot högt blodtryck
- Frågor och svar om högt blodtryck
- Tjänster och produkter för blodtryck
Ta högt blodtryck på allvar
Högt blodtryck är en riskfaktor och bör behandlas. Och det går nästan alltid att få ned blodtrycket till en normal nivå.
Omkring 1,8 miljoner personer i Sverige har högt blodtryck. Med hjälp av livsstilsförändringar och i många fall även läkemedel går det nästan alltid att få ned blodtrycket till normal nivå och minska riskerna för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar.
- Det är viktigt att både läkare och patienter är medvetna om hur stor betydelse det faktiskt har för hälsan att man kommer ned till ett normalt blodtryck, säger överläkare Thomas Kahan, hjärt-kärlspecialist vid Danderyds sjukhus norr om Stockholm.
Thomas Kahan ingår i gruppen av experter bakom den rapport om högt blodtryck som i slutet av 2004 gavs ut av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU konstaterar i rapporten att över en fjärdedel av den svenska befolkningen i åldrarna från 20 år har högt blodtryck, hypertoni. Tillståndet är lika vanligt hos män och kvinnor. Sextio procent av svenskarna med högt blodtryck har en mild blodtrycksförhöjning (se Detta är blodtryck), trettio procent en måttlig förhöjning och tio procent en kraftig blodtrycksförhöjning.
SBU-rapporten slår fast att forskningen visar att även milda och måttliga blodtrycksförhöjningar tydligt kan öka risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
- Man ska alltid ta ett förhöjt blodtryck på allvar. Det innebär att man först och främst ska utvärdera personens totala risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Thomas Kahan.
Åtgärda riskfaktorer
I den utvärderingen tar man med alla kända riskfaktorer hos personen. Om personen är rökfri, normalviktig och även i övrigt har en gynnsam riskfaktorprofil, behöver en mild blodtryckshöjning kanske inte behandlas. Har man däremot en högre sjukdomsrisk gäller det att åtgärda så många riskfaktorer som möjligt. Det mest effektiva en rökare kan göra för att slippa hjärt-kärlsjukdom är oftast att sluta röka.
Det höga blodtrycket är en annan riskfaktor som kan och bör åtgärdas vid förhöjd hjärt-kärlrisk. Det behöver inte alltid betyda att personen ska börja ta blodtrycksmediciner. Första steget är ofta att pröva hur långt man kan komma genom livsstilsförändringar.
Att börja motionera regelbundet kan vara en utmärkt behandling. Måttlig, regelbunden fysisk aktivitet - gärna så att man blir svettig och under minst en halvtimme tre gånger i veckan - kan sänka blodtrycket med fem-tio mm Hg. Dessutom påverkas även andra riskfaktorer, till exempel övervikt, blodfetter och blodsocker i positiv riktning.
Att gå ned i vikt om man är överviktig kan också sänka blodtrycket. För den som dricker mycket alkohol kan en neddragning av alkoholbruket sänka blodtrycket. Samma effekt kan minskat saltintag få för den som brukar ha ovanligt mycket salt i maten.
- För en del personer med högt blodtryck räcker livsstilsförändringar som behandling. Andra behöver även läkemedel.
Men även om man tar blodtrycksmedicin är det viktigt med så hälsosamma levnadsvanor som möjligt, säger Thomas Kahan.
- Dels påverkar man den totala riskprofilen när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Dels kan det göra att man klarar sig med färre mediciner och lägre doser än vad som annars skulle krävas.
Det finns en lång rad läkemedelsgrupper mot högt blodtryck (se Många läkemedel mot högt blodtryck).
Förstahandsvalet är i de flesta situationer urindrivande medel eller ACE-hämmare. Läkemedelsvalet måste dock alltid anpassas till den enskilda patientens behov. Ofta är det bra att kombinera läkemedel med olika verkningssätt. I början kan man behöva pröva sig fram för att hitta bästa möjliga behandling för varje person.
Av SBU-rapporten om högt blodtryck framgår att långt ifrån alla som behandlas för högt blodtryck idag kommer ned till ett normalt blodtryck (under 140/90 mm Hg). De undersökningar som gjorts visar att bara 20-30 procent av dem som ordinerats blodtrycksmedicin når det behandlingsmålet.
Det beror, menar SBU-experterna, inte på att läkemedlen inte fungerar utan på att de inte används tillräckligt effektivt:
- Det är inte verktygslådan det är fel på, utan på hur verktygen används, säger Thomas Kahan.
Större målmedvetenhet
Han efterlyser en större målmedvetenhet i blodtrycksbehandlingen. Doktor och patient bör verkligen gå in för att komma ned till en normal blodtrycksnivå. Fungerar inte en behandling så bör man pröva något annat tills effekten blir tillräckligt bra.
- Det går nästan alltid till slut. Eftersom vi vet att det är betydelsefullt för sjukdomsrisken, bör patienterna inte nöja sig med mindre än att få en effektiv behandling.
Det har tidigare talats mycket om biverkningsproblem när det gäller blodtrycksmediciner. Enligt SBU-rapporten är det dock sällsynt med biverkningar hos dem som behandlas för högt blodtryck. De biverkningar som uppträder kan man vanligen bli av med genom dosanpassning eller genom att byta preparat.
En intressant nyhet i rapporten är också att det finns klara belägg för att blodtrycksbehandling höjer livskvaliteten.
- Förut har man trott att högt blodtryck inte ger några symtom. Men forskningen tyder på att det var fel. Man mår nog inte riktigt bra när blodtrycket är för högt, säger Thomas Kahan.
I studier där patienter inte själva vet om de får blodtrycksmedicin eller placebo (verkningslös behandling) eller där man jämför olika grad av blodtryckssänkning, har det visat sig att livskvaliteten stiger när blodtrycket sjunker hos dem som får verksam medicin.
- Personerna rapporterar ett allmänt ökat välbefinnande. Därför behöver vi inte avstå från att behandla ett förhöjt blodtryck av oro för att behandlingen ska leda till sämre livskvalitet.
Detta är blodtryck
Blodtryck = trycket i pulsådrorna. Pulsådrorna eller artärerna leder blod från hjärtat ut i kroppen. Blodtryck är benämningen på trycket i dessa blodkärl. Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver, mm Hg.
Systoliskt tryck: Vid varje hjärtslag pressar vänster hjärtkammare ut cirka en deciliter blod i pulsådrorna. Trycket stiger då till ett högsta värde som kallas det systoliska blodtrycket.
Diastoliskt tryck: Mellan slagen slappnar hjärtmuskeln av och dess kamrar fylls med blod på nytt. Då sjunker trycket i pulsådrorna till ett lägsta värde som kallas det diastoliska blodtrycket.
Man brukar ange blodtrycket med båda värdena, till exempel "130/80" som utläses "130 över 80". Den första siffran talar då om det systoliska trycket och den andra det diastoliska. Nivån på blodtrycket beror på vilken blodmängd hjärtat pumpar ut, pumpkraften samt hur stort motstånd det är i blodkärlen. Vida blodkärl ger lägre motstånd och blodtryck. Trängre kärl får motsatt effekt.
Den vanligaste numera använda definitionen av högt blodtryck, hypertoni, är ett systoliskt blodtryck på 140 mm Hg eller högre och/eller diastoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller högre.
Mild blodtrycksförhöjning: 140-159/90-99 mm Hg.
Måttlig blodtrycksförhöjning: 160-179/100-109 mm Hg.
Kraftig blodtrycksförhöjning: Värden på 180/110 mm Hg eller däröver.
Många läkemedel mot högt blodtryck
Det finns många läkemedel mot högt blodtryck. Samma preparat kan ge olika bra effekt hos olika personer. Man kan behöva pröva sig fram till en effektiv behandling. Ofta är det bra att kombinera låga doser av två eller flera mediciner som verkar på olika sätt. Här är de mest använda grupperna av blodtryckssänkande medel:
Urindrivande medel, diuretika, ökar kroppens utsöndring av framför allt vatten, natrium, kalium och magnesium. Blodvolymen minskar. Samtidigt har medlen en kärlvidgande effekt. Exempel: Salures, Esidrex.
ACE-hämmare vidgar blodkärlen genom påverkan på njurarnas speciella hormonsystem för reglering av blodtrycket. Läkemedlen hämmar bildningen av det blodtryckshöjande ämnet angiotensin II (genom att påverka ett enzym som förkortas ACE).
Samtidigt hämmas bildning även av andra kärlsammandragande ämnen och bildning av kärlvidgande ämnen stimuleras. Exempel på läkemedel: Enalapril, Triatec, Pramace.
Betablockerarna minskar stresshormonernas inverkan på hjärtat och dämpar på så sätt hjärtats aktivitet. Mindre mängd blod pumpas ut. Betablockerarna inverkar på blodtrycket även genom andra mekanismer. Icke-selektiva betablockerare minskar stresshormonernas inverkan på många håll i kroppen, till exempel i luftrören. De selektiva betablockerarnas effekt är mer koncentrerad till hjärtat. Därför rekommenderas dessa före de icke-selektiva. Exempel: Seloken Zoc, Atenolol.
Kalciumantagonister, kalciumflödeshämmare, är en grupp läkemedel som sänker blodtrycket framför allt genom att vidga kärlen. Läkemedlen hämmar inflödet av kalcium i blodkärlens muskelceller. Det minskar muskulaturens förmåga att dra sig samman. Exempel: Felodipin, Norvasc, Cardizem Retard.
Angiotensin II typ 1-receptorblockerare (ARB) hindrar det blodtryckshöjande ämnet angiotensin II (se ovan) att utöva sin verkan. Det gör läkemedlen genom att blockera receptorer (mottagare) för detta ämne hos cellerna. Exempel: Atacand, Aprovel, Cozaar.
Frågor och svar om högt blodtryck
Hur mäter man blodtrycket?
Innan diagnosen högt blodtryck ställs, bör blodtrycket mätas flera gånger. Vid kraftiga förhöjningar räcker det med två mätningar med en veckas mellanrum. Vid mild-måttlig blodtrycksstegring rekommenderas tre-sex mätningar under tre-sex månader.
Blodtrycket mäts med hjälp av en blodtrycksmanschett, vanligen på höger arm. Personen ska ligga eller sitta bekvämt med armen vilande i hjärthöjd. Före mätningen bör man vila i fem till tio minuter. Det förekommer att man blir så stressad av sjukvårdsbesöket att blodtrycket stiger av den anledningen. I sådana fall finns möjlighet att mäta blodtrycket hemma med särskild utrustning.
Varför är högt blodtryck farligt?
Ett högt blodtryck gör det jobbigare för hjärtat att pumpa och innebär en ökad påfrestning för blodkärlen, hjärtat och andra organ i kroppen. På längre sikt bidrar ett högt blodtryck till ateroskleros, åderförkalkning, genom att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska.
Genom sin skadliga inverkan på hjärta och blodkärl ökar högt blodtryck risken för framför allt slaganfall, men även för kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och för kärlproblem i andra kroppsdelar, till exempel dålig blodcirkulation i benen. Högt blodtryck kan även ge njurskador. Dessutom ökar risken för demensutveckling.
Är det lika farligt för alla?
För att veta hur farligt ett förhöjt blodtryck är för en viss person måste man ta reda på vilka andra riskfaktorer personen har som kan bidra till hjärt-kärlsjukdom. Andra betydelsefulla riskfaktorer är
- Rökning
- Höga blodfetter
- Övervikt
- Bukfetma
- Ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom
- Överkonsumtion av alkohol
- Hög ålder
- Manligt kön
Ju fler riskfaktorer som samlas hos en person, desto mer ökar hjärt-kärlrisken. Att bara ha en mild blodtrycksförhöjning och inga andra riskfaktorer innebär låg risk för hjärt-kärlsjukdom. Med en eller två andra riskfaktorer blir risken genast högre. Och med ännu fler andra riskfaktorer kan även den som bara har en liten blodtrycksförhöjning få en hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom.
Vem bör låta kontrollera sitt blodtryck?
Om det är vanligt med hjärt-kärlsjukdomar i släkten, kan det vara klokt att kolla sitt blodtryck ibland. Samma sak gäller kvinnor som fått högt blodtryck under graviditet.
Oftare än vartannat-vart tredje år behöver man inte kontrollera blodtrycket i dessa situationer. I övriga fall räcker det att få sitt blodtryck mätt vid de rutinmässiga hälsoundersökningar som många går på genom till exempel sitt arbete och/eller i samband med sjukvårdsbesök av andra anledningar.
Vad orsakar högt blodtryck?
Hos fem-tio procent av alla med högt blodtryck kan man hitta en tydligt urskiljbar bakomliggande orsak. Det allra vanligaste är då att det handlar om något fel på njurarna, som höjer trycket.
I de allra flesta fall går det dock inte att fastställa varför en person får högt blodtryck. Många olika faktorer kan bidra till att höja blodtrycket, bland andra övervikt, hög ålder, stress, mycket salt i maten, hög alkoholkonsumtion och vissa läkemedel, bland andra kortison.
Det finns ärftliga kopplingar. Barn till föräldrar med högt blodtryck, utvecklar oftare själva högt blodtryck.
Hur behandlas högt blodtryck?
Grunden i all behandling av högt blodtryck är att fundera igenom sin livsstil. Kan jag ändra några av mina levnadsvanor så att blodtrycket kanske sänks och så att min totala risk för hjärt-kärlsjukdom minskar? Att sluta röka sänker kraftigt hjärt-kärlrisken. Att gå ned i vikt och/eller börja motionera kan sänka blodtrycket och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Att minska stressen i tillvaron kan också ha positiva effekter. Ibland räcker sådana livsstilsförändringar. I andra fall behöver det höga blodtrycket även behandlas med läkemedel.
När man prövat ut en fungerande behandling bör blodtrycket kontrolleras regelbundet, till exempel en gång per år.
Text: Helene Wallskär
Källa: Tidningen Apoteket
Se tjänsten Blodtryckskollen Se produkter som Blodtrycksmätare