Känner du svindel när du tar första steget i trappan? I så fall är du inte ensam. Många människor upplever att det snurrar i huvudet när de jäktar fram i snabbköpet och att det känns osäkert att gå på ojämna underlag. Yrsel, svindel och ostadighetskänsla beror oftast på problem med balanssinnet.

Att ha dålig balans är farligt. Varje vecka dör i genomsnitt 25 personer på grund av fallolyckor. Det är tre gånger fler än dödsolyckorna i trafiken. Nio av tio är över 65 år. Statistiken avspeglar det faktum att äldre människor ofta har sämre balans än yngre.

Men balansen måste inte bli sämre för att man blir gammal. Precis som med kroppen i övrigt, handlar det om att hålla sina färdigheter i trim, menar Måns Magnusson, professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Universitetssjukhuset i Lund. Han har arbetat mycket med äldre människor och balansen.

– Problemen beror mer på att man tränar balansen för lite, än på att man är gammal. Därför är det ganska uppenbart vad man kan göra för att förebygga yrsel och dålig balans. Som man säger på engelska: use it or lose it – använd det eller förlora det.

Innehåll:

1. På gränsen till vår förmåga
2. Aldrig för sent att börja
3. Många sinnen bakom god balans
4. Se på dina skor
5. Så bär vi oss åt för att hålla balansen
6. Promenera mer och träna balansen

På gränsen till vår förmåga

Ett litet barn som lär sig gå hyser ingen rädsla för att trilla. Och trillar gör barnet ideligen. Balanssinnet utvecklas snabbt om man vågar öva på gränsen till sin förmåga. Men allteftersom vi blir äldre ökar medvetenheten om att vi kan skada oss. Som gamla vet vi att en trasig höft kan innebära slutet på ett aktivt liv. Och paradoxalt nog är det just den rädslan som leder till så många höftledsfrakturer.

– På ett sätt är det förnuftigt att inte utsätta sig för risker, men om vi blir alltför försiktiga får balanssinnet aldrig den ständiga övning som det behöver. Och det är då det blir verkligt farligt att snubbla.

Snubblar och snavar gör vi alla när vi är ouppmärksamma. Men förmågan att hantera den uppkomna situationen varierar beroende på hur bra balans vi har. Det är till stor del reflexstyrda reaktioner i nervsystem och muskler som avgör om en människa snabbt återfår kontrollen eller faller handlöst. Om kroppen inte är van vid att befinna sig i obalans är reflexerna i dåligt trim.

Aldrig för sent att börja

Men det handlar också om hur starka musklerna är. För att förhindra ett fall måste de orka kämpa emot tyngdlagen och räta upp den tunga kroppen.

– Det är otroligt viktigt att vi tränar våra muskler hela livet, och att vi håller oss i form. Om kroppshyddan blir för tung i förhållande till muskelstyrkan får vi svårt att kontrollera kroppens rörelser. Det kan jämföras med en allt större bil med allt sämre bromsar.

I 50-årsåldern minskar den naturliga nybildningen av muskler, men med träning kan man bibehålla eller till och med öka, sin gamla muskelmassa. Måns Magnusson tycker att man ska börja träna tidigare än så, gärna under hela sitt vuxna liv, men säger också att det aldrig är för sent att börja.

– En forskningsstudie i USA där 90-åringar styrketränade under sex veckor, resulterade i att hälften av dem kunde sluta använda rullstol!

Många sinnen bakom god balans

Det finns många anledningar till att man måste vårda sitt balanssinne extra väl när man åldras. En är att synen försämras. Synen är en del i balanssinnet och ger hjärnan information om hur vi befinner oss i förhållande till omvärlden.

– Men synen är inte så viktig som man kan tro. Det är till och med så att den som förlitar sig för mycket på synen får långsammare reaktioner. Snabbast går det när kroppens andra avkännare, som finns i inneröra, hud, nacke, leder och muskler, skickar information till hjärnan. Men ju mindre vi låter balanssinnet öva, desto mer förlitar vi oss på synen, som dessvärre blir mindre skarp med åren.

Den som sover dåligt får också sämre balans och upplever lättare yrsel. Det handlar om att sinnena blir ofokuserade och reflexerna långsamma. Detsamma kan gälla om man använder sömnmedicin som får en att känna sig dåsig under dagarna.

När man blir äldre minskar sömnbehovet helt naturligt, men många äldre upplever det som ett problem och använder sömnmedel för att sova mer. Också andra mediciner kan påverka balansorganen negativt. Framför allt gäller det blodtryckssänkande och smärtstillande mediciner.

– En del äldre patienter äter väldigt många mediciner, utan att någon inom vården lagt märke till det. Det kan vara värt att gå till sin läkare och få hjälp med att sanera lite i medicinskåpet, säger Måns Magnusson. Man kan också få hjälp att gå igenom sina mediciner på apoteket.

Se på dina skor

Något som man lätt kan se över på egen hand är vad som finns på skohyllan. Eftersom fotsulan är en viktig avkännare i balanssystemet är det bra att ha ordentliga skor som ger foten en ärlig bild av hur vi befinner oss i förhållande till marken. Högklackat eller träskor bör bytas ut mot något fotriktigt, bekvämt och lätt.

Yrsel och balansproblem behöver inte bero på naturliga åldersförändringar eller dålig träning, utan kan också orsakas av sjukdomar och skador. En form av yrsel som bland annat kan uppstå efter ett slag mot huvudet kallas kristallsjuka eller godartad lägesyrsel. Den kan bero på att små kristaller i innerörat, som normalt ingår i balanssystemet, har hamnat fel och skickar felaktiga signaler. När man vrider på huvudet känns det som om världen snurrar som en karusell.

– Den här formen av yrsel kan oftast botas, därför är det viktigt att gå till läkare.

Att äldre personer upplever yrsel och dålig balans är en vanlig orsak till att man inte vågar bo kvar hemma. En känsla av dålig balans kan hindra fullt friska personer från att våga gå på ojämna ytor och rädslan för fall begränsar livet på många sätt.

Aktiv träning är det absolut bästa botemedlet, enligt professor Måns Magnusson, och det krävs inte några avancerade akrobatiska övningar för att förebygga de värsta balansproblemen hos äldre.
Att promenera mellan en halv och en timme varje dag gör stor skillnad. Då tränar man automatiskt balansen, samtidigt som muskelstyrkan hålls vid liv. Dessutom tycks det vara så att humöret blir bättre av lätt motion.

Text: Malin Avenius

Så bär vi oss åt för att hålla balansen

Att hålla balansen på två ben är en komplicerad sak som kräver att många delar av kroppen samarbetar:synen talar om för hjärnan hur omgivningen rör sig i förhållande till oss balansorganet i innerörat känner av huvudets läge och dess förhållande till vad som är upp och vad som är ner i omvärlden muskler och leder lämnar information om övriga kroppsdelars position och rörelse känseln i huden, inte minst under fötterna, känner av hur vi belastar underlaget hjärnan skickar ut signaler om hur musklerna ska arbeta för att vi inte ska trilla eller för att vi ska lyckas med en handvolt.

En del av balanssinnet är reflexstyrt och en del kan vi medvetet bestämma över. Alla kan förbättra sin balans genom övning, men vi föds med lite olika utgångsläge.
När man blir äldre försämras synen, innerörats balansorgan blir långsammare, kommunikationen mellan balanssinnets avkännare och hjärnan tar längre tid på sig. Minskad muskelmassa gör att det blir svårare att kontrollera kroppens rörelser. Men den största anledningen till att balanssinnet blir sämre är att man slutar träna det.

Promenera mer och träna balansen

Träna! En halvtimmes promenad per dag är minimum. Använd gärna stavar. Gymnastik och styrketräning är ännu bättre. Bär fotriktiga skor som är lätta och bekväma. Sanera i medicinskåpet. Låt en läkare se över ifall all medicin verkligen behövs. Du kan också få hjälp att gå igenom dina mediciner på apoteket. Försök hålla dig pigg och alert genom goda mat- och sovvanor. Undvik om möjligt sömnmedel. Drick gärna kaffe på dagen. Fråga en läkare om din yrsel är av det slag som kan botas.

Fall vanligaste dödsolyckan

Varje år avlider minst 1 400 personer i Sverige till följd av fallolyckor. Det är nästan tre gånger fler än antalet dödsfall i trafiken. Nio av tio som dör är över 65 år.

Över 70 000 personer vårdas årligen på sjukhus efter att ha fallit. Två tredjedelar av dem är äldre. Äldres fallolyckor orsakar mycket lidande och kostar samhället nära fem miljarder kronor per år.

Källa: Räddningsverket

 

Källa: Måns Magnusson vid öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Lund.

Foto: Björn Lundquist