Innehåll:

1. Falsk krupp - enkla knep kan hjälpa
2. Fick testa sig fram
3. Ovälkommen höstgäst
4. Falsk krupp växer bort
5. Svullnad vid stämbanden
6. Hyperventilering
7. Blir ofta bra på väg till akuten
8. Kruppakuten för föräldrar
   1. Så känner du igen symptomen
   2. Så lindrar du besvären
   3. När bör man uppsöka sjukhus?
   4. Hur ser prognosen ut?

Falsk krupp - enkla knep kan hjälpa

När dörren öppnas hemma hos familjen Sjösten är det Linus som hejar glatt. Sedan dyker lillebror Felix upp. De har en massa energi. Linus börjar tricksa med fotbollen och Felix kontrar med att hälla ut leksaker på golvet. Men Marina stressar inte upp sig. Hon är van vid att livet går på i full fart. Fast även Marina hade svårt att hålla huvudet kallt när Linus plötsligt blev sjuk i falsk krupp.

– Det går inte att vara lugn när man ser paniken i sitt barns ögon, säger Marina, som bor i Stenungsund några mil norr om Göteborg, tillsammans med sin man Jonas och deras två barn, Linus, 7 år, och Felix, 3 år.

Kände sig maktlösa Linus var knappt ett år när han drabbades av falsk krupp för första gången. Marina berättar att han var halvkrasslig på kvällen, men somnade som vanligt. Efter några timmar hörde Marina att andningen lät rosslig. Sedan kom den skällande hostan.

– Det blev bara värre och värre. Vi trodde att det var astma, eftersom det finns i släkten på min sida, säger Marina.

De ringde akutmottagningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Sjuksköterskan lyssnade på Linus över telefonen och konstaterade direkt att det rörde sig om falsk krupp. De fick rådet att gå ut i den kalla luften, sätta Linus i upprätt ställning och vara lugna. De gjorde som hon sa, men det lindrade inte hans besvär.

– Vi kände oss maktlösa. Vi kunde inte hjälpa honom vad vi än gjorde, säger Marina.
Till slut åkte de in till sjukhuset mitt i natten. Efter att läkaren ställt diagnosen falsk krupp, fick Linus andas in adrenalin via en mask som täcker näsa och mun.

– Det var jättejobbigt för Linus. Han förstod inte vad som hände.

Linus blev för en stund något bättre, men i bilen på vägen hem från sjukhuset kom besvären tillbaka.

– Morgonen därpå uppsökte vi läkare igen, och nu fick han kortison i tablettform. Det hade han inte fått på barnakuten.

Äntligen började Linus må bättre.

– Usch, det var jobbigt hela det dygnet. Vid första telefonkontakten med barnakuten kände jag som att de viftade bort vår ångest. Jag hade velat ha mer hjälp från sjukhuset. Linus är ju vårt första barn, och man tror alltid att det värsta ska hända. Sjuksköterskan sa att det inte fanns någon risk att han skulle sluta andas, men det var svårt att ta in då, säger Marina.

Det var inte sista gången som Linus fick falsk krupp – det hände varje gång han blev snuvig. Andra gånger kunde det komma mitt i natten utan några tecken på förkylning. Ibland har de varit tvungna att åka in akut till sjukhuset, men oftast har de kunnat hjälpa Linus själva, tack vare informationen från sjukvården.

– Jag tycker att vi fick mer och mer rutin på att underlätta för Linus när han hade sina kruppanfall, säger Marina.

Fick testa sig fram

Nu har Linus inte haft falsk krupp på några år. Däremot drabbades lillebror Felix nyligen, men han verkar ha en mycket lindrigare form än sin storebror. Mönstret är dock detsamma som för Linus, men det räcker att palla upp Felix i sängen, så blir det genast bättre. Marina har fått pröva sig fram.

– Det bästa för våra barn har varit att dricka söt saft och låta dem sitta upprätt.

Hon önskar att alla föräldrar som får barn ska informeras om falsk krupp och hur man som förälder kan hjälpa sitt barn.

Det blir så panikartat när man inte vet vad man ska göra, och det finns ju enkla knep att ta till för att barnet ska må bättre.

Ovälkommen höstgäst

Från sen höst till tidig vår lider många barn av kruppbesvär. För drabbade barn -innebär det nätter med skällande hosta, väsande andning och i värsta fall -andnöd med ambulansfärd. Men oftast kan kruppbesvären lindras med lugn och ro, kall luft och att barnet får sitta upp.

Läkaren Anna-Carin Enelund rör sig hemtamt i korridorerna och har säkert avverkat åtskilliga mil under de fem år som hon har arbetat på akutmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Under dessa år har hon hjälpt hundratals sjuka barn, bland annat den stora grupp som årligen drabbas av falsk krupp.

Kruppsäsongen börjar under senhösten och pågår fram till tidig vår. Statistik från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus visar att cirka femtio barn kommer till akutmottagningen varje månad under kruppsäsongen. Men mörkertalet är stort, eftersom långt ifrån alla barn behöver uppsöka sjukhus för sina besvär.

Falsk krupp växer bort

Falsk krupp ska inte förväxlas med äkta krupp, difteri – en allvarlig bakterieinfektion som vaccinerats bort i Sverige.

Falsk krupp orsakas av en virusinfektion i de övre luftvägarna. Infektionen gör att slemhinnorna svullnar och luftrören delvis täpps till. Sjukdomen är vanligast hos barn mellan 6 månader och fem år.
Så småningom växer kruppen bort, berättar Anna-Carin Enelund.

– Det beror på att barnet blir äldre och dels inte är lika utsatt för virusinfektioner längre, dels får mindre trånga luftvägar som inte påverkas lika mycket av en eventuell svullnad.

Den typiske patienten med falsk krupp är en tvåårig pojke som varit ganska frisk på kvällen, lite snuvig kanske, men som vaknar orolig några timmar senare på natten och är hes, har svårt med inandningen och har en skällande hosta.

– Pojkar har oftare falsk krupp under småbarnsåren, säger Anna-Carin Enelund. En förklaring kan vara att luftrören är smalare och trängre hos pojkar, och generellt sett har pojkar mer luftvägsbesvär än flickor i de tidiga åldrarna.

Svullnad vid stämbanden

Virus som orsakar falsk krupp kan ge olika symptom. Många barn får vanliga förkylningssymptom, men hos vissa barn orsakar viruset en slemhinnesvullnad precis under stämbanden i luftstrupen. Detta kan göra att barnet blir hest, eftersom stämbanden påverkas. Därtill får barnet den karaktäristiska, djupa och skällande hostan. Barnet kan även få svårt att andas in, framför allt i liggande ställning.

– Att hostan låter skällande beror på att svullnaden sitter vid själva stämbanden. Det bidrar till det karaktäristiska lätet, säger Anna-Carin Enelund, och berättar att många föräldrar och barn upplever kruppanfallen som skrämmande.

Hyperventilering

Men det kan aldrig bli riktigt tätt eller stopp i luftstrupen vid falsk krupp. Den största risken är att barnet blir stressat och börjar hyperventilera eller att symptomen pågår så länge att barnet blir utmattat.

Hyperventilering innebär att man andas in och ut för fort. Då blir det obalans mellan det syre som man andas in och koldioxiden som ska andas ut. Det kan ge bland annat stickningar i fingrarna.

– Det är främst de äldre barnen som brukar hyperventilera. Jag brukar ge följande råd till dem: andas in med näsan och ut genom munnen och fokusera på det. Det brukar ha en lugnande inverkan.

Som förälder är det lätt att gripas av panik och springa runt och leta efter medicinerna när barnet har hög feber och falsk krupp. Anna-Carin Enelund anser att det allra viktigaste en förälder kan göra är att behålla sitt lugn. Ju mer stressat barnet blir, desto värre blir det.

– Gå ut i friska luften. Ta barnet i famnen och låt det sitta upp. Besvären förvärras när barnet ligger ner. Sitt lugnt och vyssja barnet. Ge söt saft att dricka. Detta är rogivande och kan hjälpa så att andningsbesvären lägger sig, säger Anna-Carin Enelund.

Blir ofta bra på väg till akuten

Om man ändå inte lyckas få barnet att lugna ner sig inom 20-25 minuter eller om andningen är fortsatt ansträngd i vila bör man söka vård. Om barnet snabbt blir sämre och sämre, låt bilen stå och tillkalla ambulans. I annat fall är det ingen fara att ta bilen själv.

– Vi har märkt att många barn blir bra i bilen på väg till akuten, säger Anna-Carin Enelund.

På akutmottagningen behandlas symptomen som barnet uppvisar, men det går inte att bota själva virusinfektionen. Behandlingen går ut på att dämpa slemhinnesvullnaden i luftrören, genom att barnet får inhalera adrenalin. Ibland krävs även kortison, oftast i tablettform.

Effekten av adrenalinet kommer snabbt, men är kortvarig. Kortisonet verkar inte lika fort; däremot sitter effekten i längre, cirka 48 timmar. De allra flesta barn blir bättre efter denna behandling.

Men det finns barn med en annan sjukdomsbild, som uppvisar ett mer långdraget förlopp.

Har symptomen kommit plötsligt verkar behandlingen ofta snabbt, men om besvären har varit mer seglivade ger behandlingen ibland sämre effekt, säger Anna-Carin Enelund. Vid uttalade besvär som inte ger med sig kan vi behöva lägga in barnet på sjukhuset för fortsatt behandling med adrenalin.

Text: Lena Mattsson

Kruppakuten för föräldrar

Så känner du igen symptomen

Skällande hosta, andningssvårigheter, särskilt vid inandning. Ibland kan heshet förekomma. Sällan feber, men om den dyker upp är den i regel hög. Symptomen kan komma och gå under några dygn, och är vanligast under kvällen och natten.

Så lindrar du besvären

Försök att trösta och lugna barnet så snabbt du kan, annars kan kruppen förvärras. När barnet ligger ner ökar svullnaden i luftrören. Ta därför upp barnet i famnen så att det sitter upp eller höj huvudändan på sängen. Öppna ett fönster eller gå ut med barnet. Kall luft leder till minskad svullnad. Ge barnet något att dricka, gärna söt saft. Det kan lindra hostan. Ge nässpray om barnet är täppt i näsan. Det kan göra det lättare för barnet att andas. Om barnet har hög feber kan du ge febernedsättande medicin.

När bör man uppsöka sjukhus?

Det blir aldrig helt tätt i luftstrupen vid falsk krupp. Men om barnet har svårt att andas eller svälja och blir uttröttat kan tillståndet ändå bli allvarligt. Åk därför till akutmottagningen om besvären är långdragna och besvärliga för barnet.

Hur ser prognosen ut?

De flesta barn har falsk krupp bara någon enstaka gång. Vissa barn kan få symptom i samband med förkylningar. Falsk krupp växer bort och är sällsynt efter sex års ålder.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen och information från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.