Ett beslut, ett genomförande och en investeringsplan. Monopolet har många gånger underlättat för Apoteksbolaget att införa nya metoder och arbetssätt. Innovationer som fått betydelse för hela vårdkedjan, både i Sverige och utomlands.

Att driva en hel bransch

Apoteksbolaget har brutit ny mark inom flera områden, som läkemedelsrådgivning, patientsäkerhet, it och miljö. Flera innovationer har också uppmärksammats och fått genomslag internationellt. För Rune Lönngren, mannen bakom Apoteksbolagets konstruktion och dess första styrelseordförande, hade ett stort internationellt engagemang. Han var till exempel ordförande för en arbetsgrupp inom EFTA som lade upp riktlinjerna för en ny konvention om läkemedelstillverkning. Under Apoteksbolagets första år ansvarade han för konventionens genomförande.

Ett annat svenskt initiativ kom från Apoteksbolagets Nils-Olof ”Nippe” Strandqvist och J. Lars G. Nilsson. De låg bakom standarden Good Pharmacy Practice, som senare blivit en del av WHO:s officiella program. 

När Apoteksbolaget bildades ingick det i uppdraget att beskriva läkemedelsanvändningens art och omfattning. Därför började bolaget bygga upp ett system för läkemedelsstatistik. Varje år gav Apoteksbolaget ut skriften Svensk Läkemedelsstatistik med underlag för jämförelser över tiden, mellan olika geografiska områden, befolkningsgrupper och förskrivargrupper. Under ledning av Barbro Westerholm, då medicinsk chef i Apoteksbolaget, inleddes också ett nordiskt samarbete med att få fram ett användbart statistiksystem. Den metodik man kom fram till började sedan användas även utanför Norden. 

Ett annat initiativ som fått stort genomslag och stor betydelse för vården och patienternas välbefinnande är läkemedelsgenomgångarna. Det var i samband med Demensåret 1994 som de första läkemedelsgenomgångarna genomfördes. En läkemedelsgenomgång innebär att en läkare, som kan välja att samarbeta med en farmaceut går igenom en patients alla läkemedel, vilket kan leda till förändringar och förbättringar i medicineringen. Numera genomförs över 10 000 läkemedelsgenomgångar varje år. 

LIMM, Lund Integrated Medicines Management, är ett exempel på en annan tjänst som fått betydelse för sjukvården. Den utvecklades i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Sjukhusapoteket i Lund och Apoteket. Modellen minskar risken för att patienter som är inlagda på sjukhus felmedicineras. Ytterligare ett initiativ som ökat patientsäkerheten var dosdispenseringssystemet ApoDos.

Tidiga it-försök

Trots att Apoteksbolaget fått en hel del kritik mot att it-utvecklingen gått för långsamt, har bolaget tagit flera viktiga steg inom området. När e-recepten infördes var det en världsnyhet. Ett tidigt digitaliseringsprojekt genomfördes av vårdcentralen och apoteket på Tjörn 1989. De var först i Sverige med receptförskrivning på personliga kort där hela patientens medicinlista fanns lagrad. När kunden kom till apoteket stoppades kortet in i en kortläsare, och receptet och etiketterna skrevs ut automatiskt. 

Bild 1: Växeltelefonisten Agneta Moore och kvalitetschef Nils-Olof Strandqvist i växeln. Nils-Olof "Nippe" Strandqvist kvalitetskontrollerade huvudkontorets växel och abonnenter 1994. Fotograf Eva Jangö.

Bild 2: Svensk läkemedelsstatistik 1981. Apoteksbolaget.

Bild 3: Faksimil Skånska dagbladet onsdagen 1 sep 1982 om MAS sjukhustapotek. Nya sjukhusapoteket får recept via dator. På bild receptarien Birgitta Sturfelt som prövar på nymodigheten. Malmö allmänna sjukhus.