Monopolet avskaffas
Under 1990-talet svepte en avregleringsvåg genom Sverige. Ett flertal branscher som styrts av ett statligt monopol utsattes nu för konkurrens. Men trots flera utredningar som förordade en avreglering, stod apoteksmonopolet pall fram till 2009. Ett starkt skäl till den omreglering som då genomfördes, var att tillgängligheten i Sverige var sämre än i andra jämförbara länder.
Trots att det fanns stark politisk enighet kring reformen som gjorde de svenska apoteken statliga 1971, dröjde det inte länge innan kritiska röster höjdes. En anledning var att Apoteksbolaget under de allra första åren fick ekonomiska svårigheter. Detta reddes emellertid ut inom något år.
Under 1990-talet tilltog emellertid kritiken mot det statliga monopolet. En våg av avregleringar svepte in över både Sverige och Europa. På några år avreglerades branscher som taxi (1990), telekom och inrikesflyget (1992), posten (1993), elmarknaden och järnvägen (1996). År 1994 presenterades också en utredning om apoteksväsendet, som föreslog att monopolet skulle avskaffas. Så skedde emellertid inte. Fyra år senare presenterades ytterligare en utredning, som även den föreslog ett slut för apoteksmonopolet. Inte heller denna utredning ledde fram till att monopolet upphörde.
Diskussionerna gick inte Apoteksbolaget förbi. Under större delen av 1990-talet vidtogs åtgärder som förberedde bolaget för kommande konkurrens. Till exempel utvecklades en rad kompetensbaserade tjänster, som skulle göra Apoteket konkurrenskraftigt. Ett namnbyte, från Apoteksbolaget AB till Apoteket AB, var ett annat grepp.
Kritiken mot monopolet ökar
Under 2000-talet attackerades monopolet från olika håll. Det norska företaget Bringwell testade gränserna för försäljning av receptfria läkemedel. Samtidigt arbetade Sveriges Farmacevtförbund målmedvetet för en avmonopolisering.
Ett annat slag mot monopolet var 2005 års besked från EG-domstolen, som menade att Apotekets monopol var utformat på ett sätt som stred mot EG-rätten. Den då socialdemokratiska regeringen värnade om Apotekets ensamrätt, och planerade att göra de justeringar i monopolet som krävdes.
Men hösten 2006 bytte Sverige regering. Under den borgerliga Alliansregeringen blev det dags för ytterligare en utredning om monopolets framtid. Uppdraget var att komma med förslag som skulle göra det möjligt för andra aktörer än Apoteket att bedriva detaljhandel med receptbelagda och receptfria läkemedel. Även denna utredning förespråkade att monopolet skulle upphävas.
Ett av utredningens argument för en omreglering av monopolet var tillgängligheten. Sverige hade förhållandevis få apotek per invånare i en internationell jämförelse. I Sverige fanns det cirka ett apotek per 10 000 invånare, medan det i de flesta EU-länder fanns 5 000 invånare per apotek. Apoteken hade också begränsade öppettider.
600 apotek till salu
De första stegen mot en omreglering togs redan samma år, 2008. Det blev fritt fram för konkurrens när det gällde läkemedelsförsörjning till sjukhus. Apoteket förlorade även sin ensamrätt på att sälja receptfria nikotinläkemedel. En annan del i omregleringen var att släppa försäljningen av receptfria läkemedel fri. Det blev nu tillåtet för vanlig detaljhandel – som Ica och Coop – att sälja produkter som huvudvärkstabletter och nässpray. Syftet med denna reform var att öka tillgängligheten ytterligare.
År 2009 sjösattes den stora reformen. Det övergripande målet var att öka tillgängligheten på läkemedel, förbättra servicen, skapa ett bättre tjänsteutbud och pressa priserna på både receptfria och receptbelagda läkemedel. Av de drygt 900 apotek som fanns i Sverige skulle nu 466 apotek bjudas ut till försäljning. Apoteken delades in i åtta kluster på mellan 10 och 199 apotek. Omkring 150 av de apotek som fanns kvar i statens ägo efter denna försäljningsomgång, skulle säljas till entreprenörer och småföretagare.
Apotek Hjärtat, som ägdes av riskkapitalbolaget Altor, var den aktör som köpte flest apotek, sammanlagt 208 stycken indelade i två kluster. Kronans Droghandel, med finska ägare, blev den näst största apoteksägaren – med 170 apotek. Livsmedelskedjan Ica startade 2010 ett antal egna apotek under namnet Cura Apotek. Fyra år senare, 2014, köpte Ica hela kedjan med Apotek Hjärtat och blev på så sätt Sveriges näst största aktör på området, efter Apoteket.
Sverige var vid omregleringen det enda landet i Europa, och ett av mycket få länder i världen, med ett statligt apoteksmonopol. Det är emellertid inte många länder som har en helt avreglerad apoteksmarknad.
Målet med omregleringen, att öka tillgängligheten, uppfylldes. Något år efter omregleringen hade antalet apotek ökat kraftigt, med över 300 apotek. Det gick nu drygt 7 600 invånare per apotek, jämfört med 10 000 före omregleringen. Dessutom hade öppettiderna förlängts. Men år 2011 började några aktörer få problem med lönsamheten. Under detta år inträffade den första konkursen. Det drabbade emellertid inte något av Apotekets apotek.
Bild 1: Tecknad bild i original som föreställer allegori över statliga monopolet - med bland annat Posten, Systembolaget och Apoteket. Troligen publicerat någon gång på 1980-1990-talet i Apostrofen. Konstnär Martin Heap.
Bild 2: Receptexpedition, Degefors Vågen år 2000. Fotograf Anette Öhman.
Bild 3: - Receptexpedition Hallunda Källan år 1998. Fotograf Anette Öhman.