Apoteksbolaget fick i uppdrag av staten att svara för en effektiv läkemedelsförsörjning i hela landet. Denna omfattande uppgift innebar i bolagets ögon rationell grossiströrelse, smidig distribution, effektiv lagerhållning, säker tillverkning och obunden läkemedelsinformation.
Effektiv läkemedelsförsörjning
Innan Apoteksbolaget fick ensamrätt på att sälja läkemedel, reste försäljare runt till apoteken och konkurrerade om beställningarna. Det var en orationell och dyrbar hantering. Apoteksbolagets första vd, detaljhandelsspecialisten Åke Nohrlander, rekryterades från KF. Det var därför naturligt att man började titta på hur KF, men även ICA, hanterade lager och partidistribution.
På marknaden fanns fyra stora läkemedelsgrossister. Vitrum (som redan ägdes av Apoteksbolaget), ADA, Astra distribution och Kronans Droghandel. Apoteket förvärvade snart ADA och Astras distributionsverksamhet. Denna centraliserade distribution blev en enorm fördel för apoteken, och den geografiska lagerhållningen blev oerhört effektiv. Distributionskostnaderna mer än halverades.
Säkrare läkemedel och bättre handelsvaror
Det var inte bara distributionen och lagerhållningen som rationaliserades, även produktionen. Apoteksbolaget skulle medverka till en säker och rationell användning av läkemedel och övriga produkter. ACL, Apotekens centrallaboratorium ansvarade för kvaliteten i tillverkningsmetoder och för produktkontroll vid framställning av ex tempore och andra specialläkemedel.
ACL fick också i uppdrag att testa mängder av handelsvaror som ingick i Apotekets sortiment. I samband med den stora munvårdskampanjen 1973 testades 30 olika tandborstar. Det fanns då inga fastlagda normer för den här typen av tester, utan ACL fick hitta egna lösningar. År 1978 utsågs ACL till riksprovplats för preventivmedel – man kontrollerade kondomer, pessar, spiraler och kemiska medel.
Vid laboratoriet har även forskning och utveckling kring läkemedel och handelsvaror bedrivits. Insatserna har lett fram till nya beredningsformer och nya produkter. Forskningen har varit nödvändig för Apotekets kompetensutveckling, och en förutsättning för att utföra det uppdrag bolaget fått från staten.
Obunden läkemedelsinformation
Läkemedelsinformation fristående från läkemedelsindustrin var ett av styrelseordförande Rune Lönngrensprioriterade områden. Informationsinsatserna har tagit sig flera uttryck, bland annat i Läkemedelsboken som utkom i en första upplaga 1977.
Under 1980-talet började Apoteksbolaget arbeta med behandlingsanvisningar. Genom dessa anvisningar informerades patienterna om läkemedlets verkan, hur det skulle tas och vilka biverkningar man själv kunde upptäcka. De skriftliga behandlingsanvisningarna kompletterades med muntlig information. Det ställde nya krav på apoteksmiljön. Det var viktigt att farmaceuten och patienten kunde sitta ifred och gå igenom anvisningarna tillsammans. Förr fanns inga avskärmningar och det hämmade möjligheterna till god information. Sedan dess har lokalerna utvecklats mot mer ostörd informationsmiljö vid receptdisken.
Bild 1: ADA Göteborg 1990.
Bild 2: Apoteksvalda tandborstar och andra hjälpmedel för att hålla rent i munnen. Framsida broschyr om hur man förebygger karies och tandlossning. Samarbete mellan Apoteksbolaget och Socialstyrelsen 1974.
Bild 3: Expeditionsapoteket Kärnan i Helsingborg juni 1986. Apoteket framhålls som ett exempel på god informationsmiljö. Tre sittande kanaler samt en fjärde, längst bort, där både kunden och den som expedierar är stående. Handköpsdisken ligger intill denna kanal, och det gör det enkelt att växla mellan handköpskunder och receptkunder. Fotograf Olle Djerf.