• Logotyp
• Guldägg
• Tillbaka

Apotekets satsning på temaår gjorde såväl patienter som anhöriga och sjukvårdspersonal kunnigare om de vanligaste folksjukdomarna. Även för Apotekets personal innebar temaåren en kompetenshöjning. Alla utvalda teman visade också vilken roll Apoteket spelade för patienten i vårdkedjan. Under temaåren samarbetade Apoteket med patientorganisationer, specialister, myndigheter och företag.

Satsningen profilerade inte bara Apoteket. Det blev också lönsamt samhällsekonomiskt, eftersom patienterna fick kunskap om hur de kunde behandla sig själva. Enligt en utvärdering av temaåret kring hudsjukdomar, resulterade aktiviteterna i en besparing på 100 miljoner kronor. För varje satsad krona fick samhället det dubbla tillbaka.

Temaåren 1991–2004

Apoteket genomförde sammanlagt 12 temaår mellan 1991 och 2004. Därefter ersattes temaåren med andra typer av marknadsförings- och informationskampanjer.

Inför det första temaåret – Diabetesåret 1991 - genomförde Apoteket så kallade PDS-studier (Problem Detection Studies). Genom studierna ville Apoteket ta reda på vad människor med diabetes upplevde att de hade problem med. Studierna genomfördes av vårdcentraler, diabetesmottagningar och apotek. Resultatet användes sedan för att planera informationsaktiviteter under året och förbättra servicen.

Mer än var fjärde svensk lade märke till att det var Diabetesår. Apoteken och sjukvården spred hundratusentals broschyrer och tidningar, och det ordnades informationsaktiviteter och öppet hus-dagar i hela landet. Även radio och tv uppmärksammade Diabetesåret. Störst genomslagskraft fick inslagen i tv:s Anslagstavlan och i tv-programmet Livslust. Omkring 500 000 tittare såg Livslust om diabetes.

Som extra bonus nominerades Diabetesårets affischer till reklamtävlingen Guldägget.

Under Astmaåret arbetade apoteken och hälso- och sjukvården lokalt tillsammans för att informera och lära både sig själva och allmänheten om sjukdomen. Syftet var framför allt att förbättra servicen till apotekskunderna/patienterna. Även inför detta år genomfördes PDS-studier.

De enskilda apoteken blev under Hudåret friare att själva välja inriktning på aktiviteterna, helt enligt de decentraliseringstankar som då rådde inom Apoteket. Apoteken fick nu själva beställa material från ett ”smörgåsbord” med ämnen som akne, fotsvamp, eksem, löss och solskydd.

Hudåret var i första hand inte folkbildande, utan syftet var att få kunder med enklare hudproblem att vända sig till apoteket i stället för till sjukvården för att få råd. Hudläkarna uppskattade apotekens insatser inom egenvården, och medverkade på många håll i utbildning av apotekspersonalen.

Demensåret invigdes på Huddinge sjukhus av drottning Silvia, som hade ett personligt engagemang i frågan. Under Demensåret var Apotekets syfte att fungera som en sambandscentral, där människor fick mer information om var de kunde få hjälp. Personalen gav råd om allt från specialistläkare till boendeformer, och slussade vidare kunden till ansvariga och experter på eller i närheten av hemorten.

En annan del i temaåret var att förbättra samarbetet med kommuner och landsting, eftersom det visat sig att kunskaperna om läkemedlen inte var den bästa. Många dementa patienter fick till exempel fel mediciner i fel dos. Ett resultat av Demensåret var att Apoteket startade läkemedelsgenomgångar på sjukhem och inom den kommunala äldreomsorgen.

Bakom Allergiåret stod förutom Apoteket också Folkhälsoinstitutet, Riksförbundet mot Astma-Allergi, Livsmedelsverket och Svenska Läkaresällskapet. Varje organisation drev sina egna aktiviteter inom ramen för projektet. Målsättningen var att göra apoteken till informationscentraler i allergifrågor. Drottning Silvia var beskyddare även av detta temaår.

Temaåret delades in i fyra perioder: 1) inomhusmiljö, 2) utomhusmiljö i samband med pollensäsongen, 3) födoämnesallergi och 4) hudallergier och hudvård. På så sätt skulle det bli lättare att hålla engagemanget levande hela året. De höga ambitionerna hade medfört en viss trötthet ute på apoteken, och nu framfördes ett förslag om att bara arrangera temaår vartannat år.

Smärta - ett underskattat hälsoproblem

Temat detta år var ett stort och underskattat hälsoproblem – smärta. Ett problem för dem med smärta var att det var svårt att förstå hur man skulle använda sina läkemedel på bästa sätt. Att både under- och överanvända smärtstillande medel var vanligt.

Under Smärtåret samarbetade flera olika yrkeskategorier för bättre behandling av smärtpatienter. Många sjukgymnaster och sjuksköterskor deltog i samarrangemang med apoteken. Ett 50-tal nätverk bildades mellan apotek och smärtenheter/smärtkliniker och tusentals sjuksköterskor genomgick utbildning i farmakologisk smärtbehandling i Apotekets regi. Apoteket producerade fyra kundbroschyrer, som fick stor åtgång. Omkring 1,5 miljoner exemplar delades ut till kunder, vårdpersonal och patientföreningar. Smärtåret fick också uppmärksamhet i lokalpress och i Sveriges Radios lokala P4-kanaler på många håll.

Trots en viss ”temaårströtthet” hos personalen fick Hjärt-kärlåret stor genomslagskraft, enlig en undersökning som Sifo gjorde på uppdrag av Apoteket. Hälften av de tillfrågade svarade att de hade sett eller hört talas om kampanjen om hjärt-kärlsjukdomar. Nästan lika många hade läst någon av Apotekets broschyrer om hjärta-kärl. En tredjedel sade att de ändrat någon vana (till exempel börjat motionera eller äta mindre fett) för att förebygga sjukdomar.

En viktig del under detta år var att dokumentera kundfall. Målet var att 70 procent av all personal med kundkontakt skulle redogöra skriftligt för minst ett kundfall, vilket i så fall innebar fler än 5 000 fall. Syftet var att få kunskap om vilka råd som egentligen gavs på apoteken. Sammanlagt samlades 1 532 kundfall in. 1 200 av dem följdes upp och nio av tio sade sig ha fått sina läkemedelsproblem helt eller delvis lösta genom personalens råd.

Detta år hade en lägre profil än de senaste temaåren, vilket var ett medvetet val. På apoteken rådde nedskärningar som satte press på personalen.

Under Hjärnans år var Parkinsons sjukdom och epilepsi i fokus. Även under detta år utgick Apoteket från så kallade PDS-studier. Avsikten med temaåret var att öka kunskapen och förståelsen för dessa sjukdomar och deras behandling hos i första hand patienter och anhöriga. Bland annat producerades flera broschyrer som fanns tillgängliga på apoteken. I Apotekets kundtidning Apoteket uppmärksammades både den friska hjärnan och sjukdomarna. För första gången producerades en multimedie-cd som användes för internutbildning inför temaåret.

Detta temaår riktade sig mot kunder med urinvägs-, luftvägs- och herpesinfektioner samt hud- och sårinfektioner. De olika infektionerna fick var sin temaperiod under året. En lång rad trycksaker togs fram för olika målgrupper, alla med inriktning att informera om infektioner och infektionsbehandling.

Under året riktades särskild uppmärksamhet mot antibiotikaanvändningen. I den här frågan samarbetade Apoteket med Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.

För att uppmuntra barn som fick antibiotika att äta upp all medicin, tog Apoteket fram ett pussel. Det ritades av Eva Eriksson, ”mamma” till böckerna om Vilda Babyn. På bottenplattan till pusslet var barnen sjuka, men på det färdiga pusslet hade de blivit friska från sin infektion.

Detta temaår öppnades högtidligt den 23 januari av kung Carl XVI Gustaf som var årets beskyddare. Det blev ett år fyllt av aktiviteter med syfte att förbättra situationen för människor med reumatiska sjukdomar. Apoteket genomförde bland annat en enkät, som visade att för en reumatiker kretsar det mesta kring orden ont – ork – oro.

Ett viktigt inslag under Reumaåret var att skapa förståelse för hur det kunde vara att leva med en reumatisk sjukdom. Temaåret drevs i nära samarbete med patientorganisationen Reumatikerförbundet och med sjukvården.

Ett viktigt mål med detta det sista temaåret var att få allmänheten att se Apoteket som en aktör inom folkhälsoområdet. Enligt en Sifo-underökning lyckades Apoteket också med detta. 80 procent tyckte att livsstilsfrågor var en lämplig uppgift för apoteken.

Den projektgrupp som höll i temaåret införde en annan nyhet på apoteken: hälsocoachen. Coachernas uppgift skulle bli att stimulera kunder till att ändra sina levnadsvanor, till exempel sluta röka. Coach-rollen lever fortfarande kvar.

Bild 1: Allergitåget, allergiåret 1995. Fotograf Lars Nyman.

Bild 2: Vinjett Diabetes 1991. Apoteket i samarbete med sjukvården. Diabetesåret 1991.

Bild 3: Invigning av Allerigiåret 1995 i närvaro av drottning Silvia. Fotograf Lars Nyman.

Bild 4: Invigning Hjärta-kärlåret 1997 i Norrköping. Fotograf Leif Hallberg.

Bild 5: Infektionsåret, pussel år 2000.